Skulle ha gått på 50-års kalas idag, men det får ställas in. Jag börjar visserligen bli mycket bättre, men både Sebastian och Smilla är dåliga. Trist.
Inatt var jag nog inne hos Smilla minst tio gånger och sen ägnade hon en halvtimme åt att gråta. När jag efter det hade lyckats somna om, vaknade Eliott vid fyra och var kissnödig och vägrade tro på mig att det var natt och att han var tvungen att somna om. Efter en del gråt och skrik gjorde han iallafall som jag sa.
En timme efter det vaknar Smilla och då är det bara att släpa sig upp. Har ont i huvudet och det känns som att jag inte ens har sovit inatt.
Såna nätter som den här är oftast inga problem, om de är undantag. Vi har såna här nätter varje dag. Sover de bra så är det ovanligt nuförtiden. Längtar så efter att få sova en hel natt utan att vakna. En helgdag så har jag alltid öronproppar, men jag vaknar ändå före Sebastian om barnen skriker på natten. Kan på riktigt inte komma ihåg när det hände senast att jag inte vaknade på natten av barnen? Måste man vänta tills de är i tonåren eller när vänder det?

Eliott frågade precis om vi skulle väcka pappa. Nej, inte än.
Om tre timmar Eliott, då är klockan nio!
Nu blir det Bolibompa för hela slanten. Plus lite candy crush!